INTERVJU Att Childhoods verksamhet ska vara transparent och bedrivas på ett effektivt sätt låter självklart. Men vad innebär det egentligen och hur kan våra givare vara säkra på att Childhood uppnår målen? Här berättar generalsekreterare Mats Agurén och Tove Danielson, ekonomiansvarig, hur Childhood ser på öppenhet och hur det fungerar i praktiken.

I takt med att den ideella sektorn växer sig större och viktigare ökar kraven på transparens och öppenhet. Childhood och andra organisationer granskas hårdare och måste förtjäna förtroendet från givarna som ställer höga krav på etik och uppförande. Samtidigt finns det begränsningar när det gäller öppenheten.

Mats Agurén är generalsekreterare på Childhood och tjänar 60 000 kronor i månaden. Styrelseordförande Jane Olsson Thorburn och övriga ledamöter arbetar helt utan ersättning. "Att öppet redovisa de uppgifterna innebär ett viktigt symbolvärde och ger en signal för hur Childhood ser på kostnader", säger Mats Agurén.

– Det betyder att vi svarar på vilka frågor vi än får, så länge de inte når gränsen för vad som gör intrång i integriteten hos de barn vi arbetar för att skydda och hjälpa, eller hos våra partners och medarbetare.

Det säger Childhoods generalsekreterare Mats Agurén som menar att det är viktigt att respektera det som inte kan vara offentligt. Childhoods första prioritet är alltid barnen och de runt 110 projekt som får stöd runt om i världen. De lokala organisationer som får stöd av Childhood arbetar med allt från att hjälpa gatubarn i Ukraina till ett bättre liv och att ge barnhemsbarn i Kina en kärleksfull uppväxt till att stödja barn i Sverige som har det svårt.

– I många fall är det rent livsnödvändigt att inte lämna ut uppgifter om enskilda projekt hur som helst; det kan till exempel skada viktiga relationer med myndigheter i landet eller innebära att barn stigmatiseras.

Hur kan Childhood då visa att resurserna används på ett sätt som hjälper barnen på bästa möjliga vis?

"Att till exempel jämföra vilken bilhandlare som sålt flest bilar är något helt annat än att jämföra Childhoods arbete med Rädda Barnens"

Tove Danielson, som under ett år varit utlånad till Childhood från konsultföretaget Bain & Company, och som arbetat hårt med att säkra upp och dokumentera arbetsprocesser inom Childhood fyller i:

– Det är en komplex bransch Childhood arbetar i. Att till exempel jämföra vilken bilhandlare som sålt flest bilar är något helt annat än att jämföra Childhoods arbete med Rädda Barnens.

Om någon utomstående skulle vilja ha detaljerad information om ett projekt måste Childhood göra en bedömning av om det innebär några risker för barnen eller personalen som arbetar i projektet.

"Det finns ett ansvar hos den som kräver öppenhet att ta reda på sammanhanget"

I arbetet med kodrapporten, som redovisar hur Childhood lever upp till branschorganisationen FRIIs riktlinjer, har Tove Danielson dokumenterat många processer som hittills inte funnits på papper. Eftersom Childhood är en liten organisation med bara åtta anställda i Sverige hanteras många frågor fortfarande informellt.

Eftersom Childhood är en privat stiftelse som inte får några bidrag från staten omfattas organisationen varken av offentlighetsprincipen eller av de dokumentationskrav som följer med statligt stöd.

– Childhood är en så liten stiftelse att vi inte skulle ha kapacitet att leva upp till omfattande rapporteringskrav; då krävs en helt annan apparat. Vi skulle också bli tvungna att lägga ytterligare administration på våra projektpartners som i många fall absolut inte skulle klara av det, fortsätter Mats Agurén.

– Vissa saker är man skyldig att redovisa öppet enligt koden. Men generellt gäller principen ”följa eller förklara” som innebär att man antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser. Det är en vedertagen princip som fungerar likadant i Svensk kod för bolagsstyrning. Om avvikelser motiveras på ett bra sätt kan organisationen ändå uppfylla kraven om god sed och moral, säger Tove Danielson, som jobbat intensivt med kodrapporten det senaste året.

Finns det fall där Childhood valt att avvika från riktlinjerna?

– Ja, till exempel är Childhoods stiftelseförordnande inte offentligt, vilket har att göra med att vi vill skydda vår grundare Drottning Silvias integritet. I andra fall beror våra avvikelser på att det inte behövs ett speciellt styrdokument för att reglera att riktlinjerna följs, utan att det görs genom mer informell kontroll. Till exempel behöver Childhood inga skriftliga rutiner för hur vi tar hand om klagomål; vi är en så liten organisation att det kan hanteras informellt.

Tove Danielson och Mats Agurén uppmuntrar de som har specifika frågor om Childhoods verksamhet att ta kontakt med dem eller någon annan på Childhood via mejl eller telefon.

– Att föra en dialog är ofta det bästa sättet, då får vi möjlighet att förklara precis hur det fungerar inom Childhood, säger Mats Agurén.

Hur arbetar Childhood för att motverka oegentligheter inom organisationen, som att en anställd fifflar med fakturor eller att ett projekt använder pengarna på fel sätt?

– Alla fakturor måste attesteras av två personer och utbetalningar signeras också av minst två personer. Helt enkelt därför att en enda person inte ska kunna sköta alla led. Sedan genomgår vi revision två gånger om året av en fristående revisionsfirma. Alla projekt som får stöd av Childhood måste också anlita en utomstående revisionsfirma efter att projektet avslutats, säger Tove Danielson.

Att Childhood har en stark och personlig närvaro hos alla projekt som får stöd är viktigt för att säkerställa att alla donerade medel går till det som överenskommits i avtal och budgetar. Projekthandläggarna på Childhood har delat upp projektländerna emellan sig och besöker regelbundet, 1-2 gånger per år, varje projekt som får stöd. Däremellan måste projekten skicka både ekonomiska och ”mjuka” rapporter om hur arbetet fortskrider.

Men det är ju dyrt att resa, hur mycket pengar använder Childhood till administration egentligen?

– På varje hundralapp som doneras till Childhood går 85 kronor direkt till barnen. De resterande 15 kronorna går alltså till administration. Ungefär sex av dem används till ren administration, det vill säga kostnader som varken kan hänföras till projekt eller fundraising. Resten används just till uppföljning och kontroll av projekten, och till insamlingskostnader, säger Mats Agurén.

Som medlem i SFI, Stiftelsen för insamlingskontroll, måste Childhood följa principen att maximalt 25 procent av insamlade medel får gå till administration. En regel som alltså efterlevs med god marginal.

– Childhoods mål är att de rena administrationskostnaderna aldrig ska bli högre än avkastningen på det grundkapital som våra Co-founders gick in med när stiftelsen grundades 1999. Vi använder alltså inte insamlade medel till de kostnaderna, tillägger Mats Agurén.

Ett sätt att mäta hur effektivt Childhoods verksamhet fungerar är att titta på hur finansieringen ser ut, tycker Mats Agurén. Så länge Childhood får donationer från företag och privatpersoner som känner förtroende för att stiftelsen gör ett bra jobb så fungerar verksamheten bra.

– Om man tror på marknadens krafter. Det är alltid upp till givaren att bedöma om och hur man vill stödja Childhood, eller om man väljer en annan organisation. Det vi måste göra är att på bästa sätt berätta om hur vi arbetar så att det blir lätt för utomstående att göra en bedömning, avslutar Mats Agurén.

MAJA SVENONIUS